Enligt förslaget ska Svenska Brukshundklubben inte längre ha avelsansvar för några raser. Inget beslut är fattat, och all verksamhet inom Brukshundklubben fortsätter som vanligt. Vi anser att konsekvenserna måste utredas, och att de klubbar som berörs måste få vara delaktiga, innan något beslutas.
Här svarar vi på de frågor vi har fått. Sidan uppdateras när vi vet mer.
Om förslaget
Vad innebär förslaget?
Antalet specialklubbar minskar från drygt 40 till 16. Förslaget utgår från att Brukshundklubben inte längre ska vara specialklubb med avelsansvar.
De 21 raser som vi har avelsansvar för i dag fördelas på tre andra specialklubbar:
- Specialklubb för vall-, herde-, gårds- och brukshundar:
Australian cattledog, australian kelpie, australian shepherd, beauceron, belgisk vallhund, berger picard, bouvier des ardennes, bouvier des flandres, briard, chodský pes, collie, hollandse herdershond, tysk schäferhund, vit herdehund och vostotjnoevropejskaja ovtjarka (VEO) - Svenska Schnauzer-Pinscherklubben:
Dobermann, riesenschnauzer och rysk svart terrier - Molosser- och Herdehundklubben:
Boxer, hovawart och rottweiler
SKK betonar att det är ett första förslag från en projektgrupp och att inget beslut är fattat. Vår uppfattning är att det helt saknats delaktighet från organisationen i processen hittills och att ett färdigt förslag inte är ett bra ställe att starta en dialog.
Vad är avelsansvar?
Avelsansvaret för en hundras är uppdraget att bevara och utveckla rasens hälsa, mentalitet, funktion och exteriör. För bruksraserna har SKK delegerat ansvaret till Brukshundklubben, i samråd med oss. Vi utövar det genom och tillsammans med rasklubbarna.
I praktiken handlar det om avelsstrategier och om vilka krav som ställs i aveln. För bruksraserna bygger arbetet på Brukshundklubbens mentalbeskrivningar (MH), mentaltester (MT) och bruksprov. Därför hänger avelsansvaret ihop med resten av vår verksamhet.
Varför vill SKK ändra organisationen?
SKK anger två skäl. Strukturen ska bli mer konsekvent och lättare att förstå. Den ska utgå från rasernas ursprungliga användning, släktskap och FCI:s gruppindelning, och klubbarna ska vara tillräckligt stora.
Om Brukshundklubben skriver SKK att skälet inte är att ifrågasätta klubbens betydelse. Skälet är enligt SKK att Brukshundklubbens raser har olika ursprunglig funktion och hör till olika FCI-grupper.
Vem har tagit fram förslaget?
En projektgrupp under SKKs förenings- och organisationskommitté. SKKs centralstyrelse tillsatte gruppen och dess styrgrupp i april 2026, och ansvaret för arbetet ligger hos Centralstyrelsen. Vilka som ingår framgår av Centralstyrelsens protokoll, se nedan.
Var kan jag läsa mer?
Projektets syfte och tidsplan finns i Centralstyrelsens protokoll 3/2026, § 43 e.
Vad beslutade Kennelfullmäktige 2025?
Kennelfullmäktige, SKKs högsta beslutande organ, fattade två beslut.
Svenska Dvärghundklubbens motion, om en ”snabbutredning med tidspress” av ras- och specialklubbarnas organisation, avslogs med 109 röster mot 56. Samtidigt fick Centralstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram ett förslag på en tydligare modern ideell organisation, inom ramen för visionen SKK 2030.
Inför beslutet skrev Centralstyrelsen att arbetet borde ske utan tidspress och med bred förankring i organisationen. Det var Centralstyrelsens motivering, inte en del av själva beslutet. Men det är mot den bakgrunden vi har reagerat på hur förslaget har tagits fram.
Vi anser att hur projektet fortskridit inte stämmer överens med det uppdrag som Kennelfullmäktige gav Centralstyrelsen 2025.
Innebär förslaget att Brukshundklubben läggs ner?
Nej. Förslaget gäller avelsansvaret. SKK skriver att Brukshundklubbens verksamhet med bruksprov, tjänstehund, mentalitet och utbildning är central och stark, och att den sannolikt behöver hanteras separat.
Ändå skulle Brukshundklubben förändras i grunden. Rasklubbarna är en del av organisationen, och arbetet med avel, mentalitet, prov och vår tjänstehundsverksamhet hänger ihop. Hur det ska fungera om avelsansvaret flyttas är inte utrett. Vi anser att det är mycket beklagligt att en konsekvensanalys saknas.
Raser, prov och verksamhet
Försvinner MH, MT och kraven på arbetsmeriter?
Det säger förslaget inget om. MH och MT är en del av vår verksamhet och påverkas inte direkt. Men vilka krav som ställs i aveln för en ras, till exempel MH eller arbetsmeriter, hänger ihop med avelsansvaret. Om ansvaret flyttas är det andra klubbar som tar ställning till kraven.
Att avelsansvaret flyttas behöver inte betyda att kraven försvinner. Men förslaget ger inga garantier. Vi anser att det borde ha utretts innan förslaget lades fram.
Kommer mina hundar fortfarande att räknas som brukshundar?
Bruksraserna är ingen FCI-grupp. Det är de raser som SKK har gett Brukshundklubben avelsansvar för. Om vi inte längre har några raser blir det oklart vad som räknas som bruksras, till exempel i regler som utgår från vilka raser vi ansvarar för. Förslaget säger inget om detta.
Vilka hundar får tävla i skyddsgrenarna om förslaget går igenom?
Det vet vi inte eftersom det inte framgår av förslaget.
Kan andra raser fortsätta tävla i bruksklasserna?
Ja. Förslaget gäller avelsansvaret, inte vem som får tävla. Bruksklasserna är öppna för alla raser enligt våra regler, och förslaget ändrar inte det.
Reglerna utvecklas utifrån bruksrasernas avelsmål, och för bruksraserna är bruksproven också avelsutvärderande. Att andra raser är välkomna är en styrka.
Vad betyder förslaget för tjänstehundsverksamheten och totalförsvaret?
Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation. Vi utbildar hundar och hundförare för Försvarsmakten och Hemvärnet, och räddningshundar för Myndigheten för civilt försvar. Lämpliga tjänstehundar kommer ur avel för mentala egenskaper. Därför hänger avel, mentalbeskrivningar och tjänstehundsarbete ihop hos oss.
SKK skriver att tjänstehundsverksamheten sannolikt behöver hanteras separat, men inte hur den ska fungera utan avelsansvaret. SKKs eget underlag till visionen SKK 2030 beskriver en brist på lämpliga tjänstehundar och kallar avel för mentala egenskaper avgörande.
Om avelsarbetet skiljs från utbildningen av tjänstehundar finns en risk att vi inte kan upprätthålla det stöd till samhället som följer av vårt uppdrag som frivillig försvarsorganisation. Den risken behöver utredas innan något beslutas. Vi utgår från att även berörda myndigheter och beslutsfattare får möjlighet att lämna synpunkter i den frågan.
Brukshundklubbens syn
Finns det en risk- och konsekvensanalys?
Nej. SKK har inte redovisat vilka följder förslaget får för raserna och rasklubbarna, eller för prov, mentalitet, utbildning och tjänstehund. Vi anser att en förändring av den här omfattningen kräver ett bättre underlag. Tillsammans med rasklubbar och distrikt beskriver vi därför själva konsekvenserna och alternativen.
Vad tycker Brukshundklubben?
Förbundsstyrelsen behandlar frågan den 5 december. Hittills har vi sagt följande:
- Arbetet med avel, mentalitet, prov och tjänstehund hänger ihop, och vad som händer om det delas upp är inte beskrivet.
- Brukshundklubben har inte deltagit i arbetet med förslaget och har inte kunnat lämna synpunkter innan förslaget lades fram.
- Uppdraget från Kennelfullmäktige gällde en tydligare organisation som helhet. Förslaget rör bara ras- och specialklubbarna.
- En förändring av den här omfattningen kräver en process med större delaktighet och öppenhet.
Rasklubbarnas egna synpunkter väger tungt i vårt arbete. Vi har också kontakt med andra specialklubbar.
Är det inte bara ett första förslag? Borde vi inte också diskutera möjligheterna?
Jo, det är ett första förslag, och SKK har bett om synpunkter. Men vi vill att diskussionen först handlar om att processen blir rätt, inte om innehållet i förslaget. När processen är rätt diskuterar vi gärna vad som kan bli bättre och vad som måste finnas kvar. Alla synpunkter är välkomna, även från dem som ser möjligheter i förslaget. Vi är inte emot att organisationen ses över.
Samtidigt finns redan i förslaget utgångspunkten att Brukshundklubben inte ska ha något avelsansvar, och den lades fast utan oss. SKK kallar själv detta den mest ingripande delen av förslaget. Kennelfullmäktige sa 2025 nej, med 109 röster mot 56, till en snabbutredning av just ras- och specialklubbarnas organisation. Centralstyrelsen skrev själv att arbetet borde ske utan tidspress och med bred förankring. Nu ska ett sådant förslag ändå vara klart till nästa Kennelfullmäktige. Vi anser att det är djupt odemokratiskt.
Borde inte Brukshundklubben också bli bättre på att ta ansvar för raserna?
Ja, det finns saker vi kan bli bättre på. Synpunkter på till exempel tillgången till MH, MT och bruksprov för raserna tar vi med oss, oavsett vad som händer med SKKs förslag. Frågan om hur vi tillsammans med rasklubbarna tar ansvar för raserna behöver ett bra svar, hur organisationen än ser ut.
Vad händer nu?
Påverkar förslaget mitt medlemskap, tävlingar eller prov nu?
Nej. Inget beslut är fattat, och all verksamhet inom Brukshundklubben fortsätter som vanligt.
Hur ser tidsplanen ut?
|
Datum |
Vad |
|
5 december 2026 |
Brukshundklubbens förbundsstyrelse behandlar frågan |
|
1 februari 2027 |
Sista dag för specialklubbarnas synpunkter till SKK |
|
13–14 mars 2027 |
SKK presenterar ett eventuellt omarbetat förslag på sin organisationskonferens |
|
15 juni 2027 |
Projektets slutrapport lämnas till SKKs centralstyrelse |
|
25–26 september 2027 |
Kennelfullmäktige, där SKK planerar att redovisa förslaget |
Vem fattar beslutet?
SKK har angett att förslaget ska redovisas för Kennelfullmäktige i september 2027. Kennelfullmäktige är SKKs högsta beslutande organ, med delegater från länsklubbar, specialklubbar, verksamhetsklubbar och Sveriges Hundungdom.
Vi anser inte att det här förslaget ska läggas fram där, eftersom det inte motsvarar det uppdrag som Kennelfullmäktige gav. Kennelfullmäktige sa 2025 nej till en snabbutredning av just ras- och specialklubbarnas organisation. Uppdraget blev i stället att fortsätta arbetet med en tydligare modern ideell organisation, inom ramen för visionen SKK 2030. Vi utgår samtidigt från att ingenting genomförs utan beslut av Kennelfullmäktige.
Hur kan jag påverka?
Genom din rasklubb, lokalklubb eller ditt distrikt. Rasklubbar och distrikt deltar i vårt arbete med att beskriva konsekvenser och alternativ. Du kan också höra av dig direkt till förbundet. Vi ber alla som engagerar sig att hålla en saklig ton.
Vem kan jag kontakta?
Generalsekreterare Fredrik Bruno, 08-505 875 13, fredrik.bruno@brukshundklubben.se.






